2 Finns det ett lagstadgat förmögenhetsförhållande för makarna och i så fall, vad erbjuder det?
2.1. Var god och beskriv de allmänna principerna: Vilka tillgångar är en del av makarnas giftorättsgods? Vilka tillgångar är en del av makarnas enskilda egendom?
Makar som inte ingått något äktenskapsförord är, från dagen då de ingår äktenskap i civil ordning, underkastad ordningen enligt lag vilken är (boskillnad med) samägande endast av egendom som förvärvas efter äktenskapets ingående. Enligt denna ordning är makarnas tillgångar uppdelade på tre förmögenhetsmassor: makarnas två enskilda förmögenhetsmassor med alla tillgångar de ägde före äktenskapet, vartill kommer samtliga tillgångar som förvärvas genom arv eller gåva eller tillgångar som trätt i stället för sådana tillgångar (art. 1399-1404 i CC [CC = Code Civil, belgiska civilrättsbalken]). Vissa tillgångar är enskilda oavsett när de förvärvats. Det gäller t.ex. egendom som åtföljer respektive makes egen fasta egendom, kläder och personliga tillhörigheter, pensionsrättigheter m.m. (en fullständig förteckning finns i artikel 1400 och 1401 i CC). Gemensam egendom består av samtliga intäkter, såväl arbetsinkomster som inkomster av respektive makes egna tillgångar som tillgångar som under äktenskapet förvärvas mot vederlag (art. 1405 i CC).
2.2. Finns det lagliga antaganden om fördelningen av tillgångarna?
Alla tillgångar för vilka det inte kan styrkas att de utgör endera makens egendom ska anses vara gemensamma (art. 1405 i CC).
2.3. Bör makarna upprätta en tillgångsförteckning? Om så är fallet, när och hur?
Makar kan inkludera en tillgångsförteckning i äktenskapsförordet. Sådan förteckning gäller mellan makarna intill dess motsatsen har bevisats, men kan inte göras gällande mot tredje man.
2.4. Vem ansvarar för att administrera tillgångarna? Vem har rätt att förfoga över tillgångarna? Kan en make avyttra/förvalta tillgångarna ensamt eller krävs samtycke av den andra maken (t.ex. i fall av avyttring av makarnas hem)? Vilken effekt har det saknade samtycke på giltigheten av en rättshandling och på rättsverkan gentemot mot en tredje part?
Båda makarna kan förfoga över sina egna tillgångar (art. 1425 i CC), med undantag för familjens hem, vilket aldrig får säljas eller intecknas av bara en av makarna utan den andra makens samtycke (art. 215, första stycket, i CC). Gemensam egendom måste förvaltas i familjens intresse. Som allmän regel gäller att endera maken kan förvalta den gemensamma egendomen. Dagliga åtgärder (t.ex. åtgärder som rör hushållet och barnens uppfostran) kan exempelvis vidtas av makarna var för sig. I vissa fall (t.ex. då någon av makarna är oberoende yrkesutövare – art. 1417, första stycket, i CC) kan ensamrätt till förvaltning komma i fråga. Beträffande frågor av större vikt, som att ingå ett hypotekslån, måste båda makarna agera gemensamt (art. 1417, andra stycket, art. 1418 och 1419 i CC). Saknas en makes samtycke kan rättshandlingen förklaras ogiltig. Tredje mans rätt skyddas emellertid om denne agerat i god tro (art. 1422 och 1423 i CC).
2.5. Är eventuella juridiska transaktioner som görs av en av makarna också bindande för den andre?
Om en make ensam kan förvalta den gemensamma egendomen är den andra maken skyldig att respektera handlingen (art. 1416 i CC). Måste makarna agera gemensamt krävs den andra makens samtycke (art. 1417, andra stycket, i CC).
2.6. Vem är ansvarig för skulder som uppkommit under äktenskapet? Vilka tillgångar kan användas av kreditgivare för att tillgodose deras krav?
Skulder från tiden före äktenskapet och skulder som härrör från arv och gåvor som mottagits under äktenskapet utgör enskild egendom (art. 1406 i CC). Dessutom utgör bl.a. skulder som någon make ådrar sig uteslutande i sin egen förmögenhetsmassas intresse enskild egendom (en fullständig förteckning återfinns i art. 1407 i CC). Gemensam egendom inbegriper t.ex. skulder som någon make ådrar sig för hushållet och för barnens uppfostran (en fullständig förteckning återfinns i art. 1408 i CC).
Som allmän regel gäller att respektive make ansvarar med sin egen förmögenhetsmassa för sina egna skulder (art. 1409 i CC). Om det skulle röra sig om en skuld som båda makarna har ådragit sig, kan sådan täckas ur respektive makes enskilda egendom och ur den gemensamma egendomen (art. 1413 i CC).