6 Vilka är konsekvenserna av ett dödsfall?
Den efterlevande makens rättigheter skyddas delvis av bestämmelserna för bodelning om äktenskapets upplöses (i enlighet med principerna som nämns i 2.1 och 5.1) och delvis av arvslagar. Enligt Ärvdabalken (ÄB) 3:1 ärver den överlevande maken före gemensamma barn och andra arvingar. En bodelning är inte aktuell i en sådan situation,eftersom den efterlevande maken i enlighet med lagar om giftorättsgods och arv tar över all egendom från den avlidnes dödsbo. Barnen arvsrätt skjuts i dessa fall fram till den tidpunkt då den efterlevande maken avlider (ÄB 3:2). Om maken som dör först lämnar efter sig barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken (så kallade särkullbarn) måste en bodelning göras (om särkullbarnen väljer att avstå sin rätt i enlighet med ÄB 3:1, ärver dock den efterlevande maken arvet på samma villkor). Särkullbarnens rätt består av en laglott. Som laglott har varje barn rätt att få en lika stor andel av halva dödsboet.
Bodelning är också nödvändig om den avlidne maken efterlämnade ett testamente eftersom den efterlevande makens arvsrätt inte skyddas av överlåtelse via testamente. I enlighet med ÄB 3:1, stycke 2, finns det ett grundläggande skydd för den efterlevande maken när det finns särkullbarn, andra arvingar och testamentstagare som ska motta arvet. Det grundläggande skyddet betyder att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhållit vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp (för 2012 var fyra gånger basbeloppet 176 000 SEK).
