Makarna ärver varandra oavsett vilket förmögenhetsförhållande som är tillämpligt. Till exempel, i fråga om förhållandet av egendomsgemenskap, behåller den efterlevande maken sin andel som uppgår till hälften av den gemensamma egendomen och förvärvar en lämplig andel av den gemensamma egendomen som den avlidna maken hade rätt till. Om det inte finns ett testamente ärver den avlidnas barn och make först och de ärver lika stora andelar. Dock kan inte andelen som den efterlevande maken har rätt till vara mindre än en fjärdedel av hela kvarlåtenskapen. Om den avlidna inte efterlämnar några ättlingar så går arvet till den avlindas efterlevande make och föräldrar. Om en av den avlidnas föräldrar har avlidit före arvet blir offentligt, ärvs den del som den avlidna föräldern hade rätt till av den avlidna makens syskon i lika stora andelar. Den efterlevande makens andel i arvet uppgår till hälften av arvet om denne ärver tillsammans med den avlidnas föräldrar, syskon och ättlingar till den avlidnas syskon. Om den avlidna inte efterlämnar några ättlingar, föräldrar, syskon eller ättlingar till syskonen, tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken (artiklarna 931–933 i civillagen).

Den efterlevande maken och andra släktingar till den avlidna som bott med makarna till datumet för den avlidnas dödsfall, har rätt till att fortsätta nyttja huset och dess utrustning på samma sätt fram till tre månader efter att arvet blivit offentligt (artikel 923 paragraf 1 i civillagen).

Print this topic

back to top