9 Vilken är den behöriga myndigheten som man ska vända sig till vid tvister och andra juridiska spörsmål?
Fördelningen av gemenskapen kan kombineras med en ansökan om äktenskapsskillnad. Behörigheten för en fördelningsbegäran följer reglerna om behörighet för äktenskapsskillnad (se artikel 4 paragraf 3 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering = civilprocesslagen) som regleras i Bryssel IIa-förordningen. Om fördelningen av den gemensamma egendomen inte kombineras med en ansökan om äktenskapsskillnad (till exempel en fördelning av egendom begärs efter att en dom om äktenskapsskillnad har utfärdats) tillämpas artikel 2 i civilprocesslagen och den nederländska domstolen har behörighet om den svarande har sin stadigvarande bosättning i Nederländerna.
För alla rättsliga mål som tagits upp, domar som avkunnats och handlingar som utfärdats den 29 januari 2019 eller därefter, oaktat datum för giftermålet, är det Rådsförordning (EU) nr 2016/1103 av den 24 juni 2016 som skall gälla. För alla rättsliga mål som tagits upp, domar som avkunnats och handlingar som utfärdats före den 28 januari 2019 och utanför tillämpningsområdet för
Denna förordning föreskriver att behöriga myndigheter kommer att vara enligt följande:
- För frågor som har koppling till äktenskapsförhållandena i händelse av att en av makarna avlider, är det den domstol som dömer i successionsfrågor som har behörighet att döma i målet (art. 4).
- I frågor som rör egendomsförhållandena för äktenskapet i händelse av en skilsmässoansökan, separation eller annulering av ingått äktenskap, äger i allmänhet den domstol som har behörighet att döma i äktenskapstvister behörighet att vara dömande part.
-I andra händeser, kan makarna komma överens om att behörighet att döma skall ligga inom den medemsstat vars lag är tillämplig eller inom det medlemsland där äktenskapet ingås. Ett sådant avtal måste göras skriftligen och signeras av parterna. I frånvaro av ett avtal, skall medlemsstaternas domstolar, som en generell regel, ha behörighet att lösa alla frågor som har koppling till deras egendomsförhållande annat än i händelse av om en av parterna avlider eller en äktenskapstvist:
- av makarnas gemensamma ordinarie hemvist vid den tid som domstolen anlitas i ett mål; eller om inte det lyckas
- av makarnas senaste ordinarie hemvist, så länge som en av dem fortfarande är bosatt där; eller om inte det lyckas
- av svarandes ordinarie hemvist; eller om inte det lyckas
- makarnas gemensamma nationalitet.
Med undantag för vid en tvist, är notarierna inte bundna vid dessa rättsregler och kan därför agera fritt, t.ex. vid upprättandet av ett äktenskapskontrakt, ett val av lagavtal eller en autentisk akt vari egendomsförhållandena delas upp eller fördelas.